Miandrivazo, Madagaskar

Vi kom till Princess Tsiribihina pensionat och vi fick ett egen rum med en liten uteplats med vy över jordbruksområdet. Korna är feta här och det skördar korn och andra sädeslag ifrån de stora åkrarna.

Staden Miandrivazo är beläget i en dal och det är berg runtomkring. Vi lämnade öknen området och vi ser mer av de gröna nu när vi är i mellandelen av Madagaskar, typ Ulricehamn..

Vi hade screening i det lokala sjukhuset och lokalen där vi var behövdes en regäl städning. Teamet fick ta ut alla sjuksängar före vi kunde ställa in bord och stolar i den lokala sjuksalen som vi skulle låna.

Våra översättare hade åkt buss 8 timmar ifrån Morondava och några kände jag igen ifrån förra året. Det var också ett fåtal översättare ifrån staden, så detta funkade bra.

När vi hade sett alla patienter så tog vi ett kort av teamet och bad tillsammans. Vi sa hejdå till sjukhus chefen och satte oss i en gammal buss. Vi fick nästan en allergisk chock av att se de smutsiga säterna och luften var tung i bussen, men med fönstren öppna så går allt, och bi skulle ju bara till boendet, ca 15 min bort. När vi var tillbaka till pensionatet, så var de första alla längtade efter va att slänga oss i poolen för ett bad. Poolen var mycket ren och luktade gott. Det var 1 april och en av teamarbetarna hade planerat att slänga i vår chefs sköterska och lite senare hände det. Efter mycket skrik och fajt så var Alheri i vattnet. Strax efter så kom hennes juice så vi gav den till henne så hon kunde dricka den vid pool kanten.

Vi var här tre dagar och när vi kom ut till flygplatsen så hörde vi en varnings signal ifrån flygledaren om att MAF flyg var påväg in. Larmet kom ifrån en liten apparat vid den enkla flygbyggnaden och man vevade manuellt för att ljudet skulle komma ut.. Vi log och tyckte det var en rolig apparat.

När ljudet ljöd mellan berge. Så kom flera barn springandes ( även hundar) ut till flygplatsen och de satte sig alla i skuggan av ett träd inne i flygplatsen.

Inte så långt bort ifrån flygplatsen, tröskade de korn. De arbetar väldigt hårt och de skördar kornet förhand. När korn torkat, slår de korn klasarna mot ett ihåligt oljekärl. De hjälps åt att slå och det är männen som slår kornklasarna mot oljekärlet så kornet flyger av och landar på den stora presenningen som är lagt ut i gräset.. Kvinnorna lägger sen kornet i större tygsäckar och de säljs vidare. På marknaden i staden så tror jag att de också gör nån form av byteshandel och får något annat för sitt korn.